Mitt sannaste jag

Nu är det inte bara da'n för doppareda'n utan det är t.o.m. kvällen före doppareda'n. Va' nära. Hiskeligt nära. Om jag ska hålla mig till mina alldeles egna traditioner så borde jag strax gå och ta ett skumbad. Om jag t.o.m. ska vara riktigt jävla traditionsenlig ska jag också - i detta bad - ta händer fulla med skum och liksom "smälla" mot kakelväggen så att det flyger skum överallt. Jag vet inte varför jag en gång - i mina unga år - började med denna märkliga "lek", men jag kan tänka mig att det liksom kändes gött och framförallt lät gött. Som när jag tittade på Madicken en gång hemma hos farmor och farfar och "Abbe" lade sig ner och skurade ett trägolv med en borste. Det lät så himla härligt att jag bara var tvungen att fråga farmor om jag inte kunde få skura hennes parkett. Minns att jag började skura vardagsrumsgolvet, men det var liksom för glatt för att få till det där rispiga ljudet, som jag hört på TV'n. Jag fick helt enkelt byta golv. Ja, ljudet fick jag till, men fem år och skura ett helt golv? Nej, farfar fick ta över när jag hade tröttnat.

Söndagen blev lyckad. Tyvärr var det många som gav vika och stannade hemma istället, men ett muntert gäng på fem kan också ha kul. Jag, Hammar, Carro, Gustav och Angelica. Vi spelade först ölspelet och sen drog vi fram mitt Buzz- the musicquiz. Det var en lätt match. För mig, alltså. Carro slutade på noll poäng (ganska så långt ifrån mina dryga 4500) och det blev hennes skyldighet att bjuda laget runt inne på Trädgårn. Dessvärre avvek både Gustav och Ange innan vi ens hunnit dit, så det blev ett muntert gäng på tre som gjorde stället osäkert istället. Hammar fick ragg ganska fort och min och Carros tid gick mest åt att spana efter en viss mössbärande guy. Vi hade i alla fall väldigt, dansant trevligt och delade sen på en taxi hem. Kändes lite dumt att dra Hammar ifrån sin "pingla", men han hade ju sovplats hos mig. ("Pinglan" var för övrigt en MAX femma-sexa enligt mig och MINST en 7,5:a enligt Viktor. "Hon var ju inte FUL" sade han om och om igen i hopp om respons.) 
Tanken var att i alla fall JAG skulle sova i sängen och att de andra fyllona skulle få bråka om en plats bredvid mig. Carro låg i sängen innan jag ens hann säga: "Gabbana randy", men Viktor den jäveln var inte långt efter. Jag bad någon flytta på sig, men där låg de som två påsar sten och vägrade. Jag knödde mig ner i mitten och tog av mig topless i hopp om att någon skulle börja känna sig besvärad och lägga sig på soffan istället. Det funkade inte. Jag sade att jag kunde försöka sova så trångt, men om det inte gick skulle någon vara tvungen att flytta på sig. Jag kunde inte, men Viktor - som ju faktiskt hade lagt sig sist och skulle vara den som var tvungen att flytta på sig - vägrade. Vi drog av honom täcket och Carro drog upp hans kalsonger så att boxershortsen mer liknade ett par string. Inte ens då lämnade han sovplatsen ifrån sig.
"Jag tar benen, så tar du armarna" sade jag till Carro.
Det gick "sådär". Hammar är ganska tung när han vill och dessutom var jag rädd att han skulle sparka mig på brösten eller kanske riva mig med en tå. (Haha. Aj.)
Efter ett tag gick jag demonstrativt och lade mig i soffan. JAG lade mig på SOFFAN i MITT HEM. Ingen fick dåligt samvete och därför blev det så vi fick sova.

Imorgon ska jag försöka bilddokumentera min julafton, så att nästa blogginlägg blir ett collage. Vi får väl se hur det går med den idén.
Nu orkar jag inte skriva mer. Jag får väl gå och tappa upp badet så att julen känner sig välkommen.