Mitt sannaste jag

Sitter här i mina få kvadratmeter som jag betalar för. Fan, vad jag är bra på att få det mysigt om jag får säga det själv. Damn, Sanna! Hemtrevligare än hemtrevligast. Adventspyntningen bidrar nog en del till härligheten och den ägde rum igår och lite idag.
Det gick inte HELT som planerat då jag efter att ha hämtat pyntet i källaren och kommit upp till lägenheten inser att jag låst in mina nycklar i källaren. Fuck. Som tur var, inte mina "hemnycklar" utan bara själva källarnycklarna. Jävlar. Aja... Ringde samma person som jag alltid ringer när det uppstår problem - som helt enkelt är för jobbiga. Pappa.
"Vad ska jag göra åt det?" undrade han och jag blev lite besviken. "Du kan väl gå och ringa på Christian eller någon annan granne".
"Åh, nej" tänkte jag. "Det vill jag inte!"
Slängde iväg ett sms till Chrille efter mycket tvek, men han befann sig Uddevalla och kunde inte hjälpa mig.
Jag vet inte vad som är så jobbigt med att ringa på en granne. Jag tror det är det här med de första sekunderna då grannen har öppnat dörren och innan man fått förklara vem man är och vad man vill... Med min fantasi kanske inte orden skulle vara särskilt svårhittade, men med min osäkerhet så vägrar jag nog att hitta ringklockan på dörren. Det fick bli pappa i alla fall som fick komma och lösa mitt problem. Han ringde på en granne och "vips" så var nycklarna till rätta igen.
"De hängde så fint i låset så" sa pappa som är världens bästa pappa och självklart måste berömma mig även när jag har klantat till det.

Självklart kom inte pappa BARA för att hjälpa mig med nyckelproblemet. Vi skulle ju åka och handla också. Vid kassan stod jag och pappa och diskuterade annat folks inköp. Varför köper folk hem äckliga halvfabrikat och sju sorters kakor? Var är maten? Där stod jag med min vagn full av kikärtor och pesto. Och då är jag ändå bara 21.

Skrev musik till en text igår. Texten skrev jag i huvudet innan jag somnade här om dagen. På något lustigt vis skriver jag som bäst när jag ligger och precis ska sova. Kanska för att det är just då som jag inte har NÅT annat som måste göras än att sova och NÅT måste man ju ändå tänka på innan John Blund har fullbordat sitt jobb.
Just det! Minns att min farmor och farfar hade en sänglampa när jag var liten där John Blund höll upp ett paraply och att just paraplyet var själva lampskärmen. Undrar var den är nu? Har ett vagt minne av att denne John blund var "färgad" också. Kan det varit så? Ska fråga farfar nästa gång jag träffar honom. Skulle också väldigt gärna vilja ha den där lampan. Väldigt gärna.
I alla fall så vet jag inte om jag någonsin kan spela upp den där låten för någon. Kanske för Lisa eller för någon mer om jag är full. Den är ganska elak och egentligen menar jag nog inte allt jag sjunger. Eller jo.. jag menar det när jag är arg. Texten är i alla fall jäkligt bra och det känns inte bortkastat att tonsätta den. Kanske spelar in den i smyg någon gång.

Kände idag på förmiddagen att mitt adventspynt inte var riktigt perfekt, så jag fick gå hela vägen ner till inredningsbutiken Iems - alltså affären som ligger ända på andra sidan av mitt hus - och införskaffa en fin fin adventsstjärna. Sneglar på den hela tiden. Den är så vacker. Nästan lika vacker som... som... som... ja, jag får väl säga "som en dag" då, för egot i mig har inte riktigt funnit sin bekväma plats idag.

Innan jobbet följde jag med pappa till Smådjursakuten för att hämta hem min härliga, lurviga, underbara pissepatt, Panter. Lille plutten hade en liten slang i näsan, stackarn när han kom där i sin lilla bur. Vi gick in i ett rum tillsammans med veterinären och när hon ställt ner honom på britsen blev han jätteivrig med att få komma ut. Åh, vad jag kramade honom. Han var i sitt esse, omringad av tre personer som han kunde alternera mellan för att få så mycket kel som möjligt. Veterinären skrattade och berättade att han hade börjat spinna så fort någon av de hade kommit in i rummet och att han aldrig riktigt hade förstått att de ibland ville undersöka honom när de började ta på honom. Han hade bara trott att de ville kela. Däremot hade pappa blivit uppringd här om dagen var på en sköterska hade frågat om Panter vanligtvis var så snäll att man i princip fick göra vad som helst med honom. Hon menade på att om det inte var så var det ett tecken på att han kunde vara ganska sjuk. Pappa hade bara skrattat och förklarat att det är precis så Panter alltid är.
"Man kan hålla honom upp och ner om han vill." hade pappa sagt. "Han låter en göra vad som helst" . Det är sant.

Det tog längre tid en väntat hos veterinären. Hon gick igenom hur Panter skulle sondmatas och ta medicin hit och dit. Stackars liten. Hon sammanfattade hans diagnos som "Bukspottskörtelsinflammation". Tror ni hon snubblade på det ordet några gånger eller?
Hon berättade att hans magont hade lett till att han inte velat äta och "om en överviktig katt inte äter, så dröjer det inte länge förrän levern tar skada och väntar man ett par dagar kan det vara rent livsfarligt" sade hon. 
Haha överviktig!
Han väger tydligen ca 1 kg mer än han skall. Typ som 10 kg mer för en människa. Jag vet vad det kilot består av. RÄKOST!
Jag har sagt till mamma och pappa att de inte får ge honom det, men det är tydligen svårt att säga "nej" till de där ögonen och det där jamandet och strykandet på benen.

Jobbade på Liseberg idag och fick äran att sitta med Patte igen. Denna gången sket han inte ut ett kinderägg till mig, men han lurade mig glatt med att visa upp en lapp var på det stod ett telefonnummer och "Ring. Puss!". Han sade att det var från en mamma som hade handlat av honom. Jag gick lätt på det tills han inte kunde hålla sig längre. ÅH! Hade typ varit roligare om han inte avslöjat sig alls!
Han gjorde i alla fall så att jag själv blev på lurigt humör och när Tina skickade ett sms och frågade om det var något speciellt hon behövde ha med sig till mig imorgon (när vi ska ut) svarade jag: "Ett glatt humör och alkohol. Just det! Man måste ha tomteluva på sig också!".
"Mitt skämt" höll tills hon skrev tillbaka att hon inte ägde någon luva och då kände jag mig inte tillräckligt "rolig" för att låta henne gå och inhandla en luva, för att imorgon bara få mig ett jävligt gott skratt. Jag avslöjade mig.

Imorgon blir det alltså då julmys hos mig med efterföljande utgång. Om jag ska bjuda på något? Självklart! Inte så mycket, men pepparkakor och glögg är väl alltid något. Hade först bara tänkt bjuda på alkoholfri Blossa, men efter att Kjelle nämnt hans "hemmabryggeri" kommer det även att finnas en flaska starkglögg att åtnjuta. Jag har dessutom tänkt ett steg i förväg och köpt plastmuggar, för jag tänker inte stå och diska femton koppar med fastklistrad saftsörja dagen efter. Ja, för runt femton pers. har jag räknat ut att vi blir. Hammarberg bangar antagligen - tråken ska på någon konsert - men om han kommer/hade kommit med sina vänner så blir/hade vi blivit över tjugo. Kanske lika bra då... Vi träffas ju ändå ute sen=)

Nu ska jag handtvätta my "good" bra och titta på hur John Malkovich går tillväga för att få ligga med en brud... alltså i filmen "Farligt begär". 

PS. Jag måste ha sett ut som en riktigt tomte i kassan idag för en manlig gäst klockan 21 på kvällen tyckte att det var dags för mig att gå hem och ta hand om mina nissar. Innan jag förstod skämtat hade jag både en och två gånger associerat till att det var något helt annat jag skulle gå hem och ta hand om. Jaja... ;)