Hora och president

Det blev ingen riktig bio igår. Min lägenhet fick agera biosalong, "sex and the city"-filmen som jag fick av päronen fick agera biofilm och Lovisas kvarglömda, hårda godis samt ett tiotal cashewnötter fick duga som biosnacks.
Det var alltså jag, Lisa och Viktor, som myste till det.
"Vad fint du har det" sade Viktor lite förvånat fast att han varit hos mig en gång förrut. "Jag va så full sist så jag minns inte riktigt" tillade han. Det var han. Full alltså. Minst sagt. Denna gången fick det räcka med 3,5:or.
"Sanna, jag vill inte att du skriver med mitt namn varje gång vi dricker. Folk kommer tro att vi är alkoholister." sade Lisa - ännu en gång lite oroad.
"Nej, vi är inte alkoholister. Alkoholister are in deny. Jag skriver ju om det här."
"Jaja."
Kanske inte rätt tillfälle att berätta att vi ska gå ut imorgon=) Inte det, nej. Funderar på att baka världens coolaste muffins och bjuda på, på min förfest. Det är lite av ett problem jag har att jag aldrig can settle for a vanlig förfest. Antingen så måste jag bjuda på något extra eller så har jag planerat en lek eller två. Igår när jag föreslog för Lisa och Viktor att vi kunde leka på förfesten blev det mycket pust från Lisas sida.
"Kan vi inte bara sitta och prata som normala människor".
Vilka de där normala människorna är som hon pratade om, har jag ingen som helst aning om.

Tillbaka till igårkväll. Innan filmen tittade vi på "Bonde söker fru" då det plötsligt ringer i Viktors telefon och han utbrister: "ÅHHH, inte ringa NU!"
Lisa och jag dog lite. "Det finns väl värre tillfällen än att någon ringer under 'bonde söker fru'!?" viskade hon till mig. "Jaaa". Haha.

Efter att ha sett på "sex and the city" och alla fått stå ut med att jag mer än ofta läst med i replikerna, så bestämde vi oss för att spela "Neger och president".
"Har ni spelat det med en neger någon gång?" frågade Viktor.
"Nej" sade jag.
"På min skola var vi  så snälla så vi kallade det för 'Hora och president' istället" sade Lisa stolt.
"Har ni spelat det här med en hora någon gång då?" frågade Viktor.
Tssss. Skoj.

Innan vi började passade Viktor också på att tillägga att han "för övrigt är väldigt bra på det här spelet". Eh... vi spelade runda efter runda utan att Viktor någonsin fick ta på sig min lilla prinsesskrona för att titulera sig själv som president.
"Nej, om vi skulle ta och gå" tyckte Lisa.
"Nej, vi kan inte gå förrän jag har blivit president och när jag har blivit det ska jag vara det i minst två rundor" utropade Viktor ganska bestämt. Jag kan säga så mycket som att de gick ganska sent. Haha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0