Ställning
"Du borde också sova nu" sade Matilda till mig... Men jag menar... det var ju för en TIMME sen:) Nu är det ju nästan för sent för att lägga sig. Nej, då. Mitt nattåg skall nog komma det också, men än har jag några ord kvar att spilla.
Har jobbat min andra kväll i rad idag. Det är skumt att jobba på fredagskvällar. Istället för att göra av med pengar går man liksom plus. Jag kan riktigt se "gud" sitta och flina lite i bakgrunden medan jag smilar på och säger: "Femtio kronor då, tack!" om och om igen utan ens en gnutta grått moln innanför pannan.
Okej, nu överdrev jag. Inte ens den mest hängivna servicevilliga människan kan väl helt skjuta sina problem åt sidan? Dock kan jag inte handfast sätta fingret på mina problem. Det är nästan som att när jag väl petar på ett av problemen så spricker de eller ja... springer och pippar en kines. Är de riktiga problem då? Vissa av dem väljer ju att komma tillbaka efter "det asiatiska samlaget" och göra mig påmind åter igen. Hur som helst så är de "största" problemen tidsutvisande. D.v.s. att snart kommer jag att nå fram till den dagen då jag står öga mot öga med problemen och då är det bara att härda. Härda ut. Lösa. Utlösa;) Med det sagt inser jag också att fördelarna i min livssituation är pensionerade livsnjutare som lätt kör över mina problembebisar med rullatorer utan att ens blinka. Gött är det.
Imorgon jobbar jag kl.10-14 på Valhalla och sedan kl.15.30 till ca. 21.30 som Loge-värdinna på Scandinavium.
"Nästan en tolvtimmars dag. Jobbigt!" tänker du då. Jag tänker: "Sköna pengar och sen när jag har slutat ska jag gå och ta ett glas med några vänner". Allt handlar om inställning, min vän.
"Ställning" är för övrigt ett sjukt fult ord och det borde inte ingå i Svenska Fuckademiens Ordlista (COPY PÅ DET!). Kom på nå't bättre eller skit helt enkelt i att byta ställning om du måste ta upp det. Faller det sig inte naturligt är det kanske ändå inget att ha.
Blev nästan lite sur förrut idag. Sen blev jag sur för att jag blev sur eftersom surheten grundade sig i en sak som en person gjort mot mig, men som jag lik förbannat redan gjort mot personen innan. Varför kan man inte låta bli att bli sur när man ändå tycks ha "okej:at" principen innan? Däremot är det nog bra att jag får känna på min egen medicin lite då och då, men det vore fucking ännu bättre om de som orsakar mina tillfälliga/ihållande halsklumpar också fick slicka skeden ibland. På tal om "medicin på sked" så älskade jag att få mina AD-droppar när jag var liten. Kommer fortfarande ihåg smaken. Mums. Och på tal om mums, så ska jag sova nu...
NATT!
